.

En dag känns det som att det går framåt, sen kommer dagar som denna då jag bara mår förjävligt helt enkelt. Dagar jag seriöst tror att jag aldrig kommer att bli bra igen. Jag verkligen längtar tills en natt då jag får sova utan att vakna nån gång i panik av feberdrömmar, febersvettningar eller liknande, längtar tills den dagen då jag inte har sprängande huvudvärk, magvärk då jag är livrädd att mjälten min ska svika mig eller dagen jag orkar sitta upp i mer än 10 minuter. Längtar till att känna mig frisk för just nu kommer jag inte ihåg hur det känns.....