VÄRFÖR ÄR DET ALLTID SÅ, ATT MAN VILL HA DET MAN INTE KAN FÅ?
Rubriken säger sig självt. Hur mycket känslor kan det gömma sig i en enda mening egentligen. Den mening som står skriven ovan är så himla sann, helt sjukt.
När man var liten var det små saker som det handlade om, t.ex. att mamma sa att man inte fick röra spisen, visst 17 fick man en röst i huvudet som sa att man skulle röra den då liksom?
Sen när man blev lite äldre så var det kanske en hund man ville ha och när pappa sa att man inte kunde få en, ja då ville man ha en ennu mera.
Lite äldre endå så ville man prova på allt "farligt" som mamma och pappa och andra för den delen hade sagt att man absolut inte fick, t.ex. sprit, vara ute senare än man fick, prova att röka osv.
Ennu lite äldre så kanske det var en kille eller en tjej som man gillar lite och när man får reda på att den inte gillar än själv ja då blir man bara mer och mer kär för varje sekund som går.
Ännu lite vuxnare än så ja då kanske man vill ha ett jobb men när man blir nekad tjänsten, då finns det helt plötligt inget annat jobb som duger men vad vet jag? Dit har jag inte kommit än men en sak jag har förstått är att man på något konstigt sätt blir lockad av ordet inte, detdär inte åker in genom ena örat och bli behandlat i hjärna som att man får eller vill göra/ha saken ennu mera och kommer sedan ut genom andra örat som ett uppdrag som man bara måste göra eller nånting som man bara måste få.
Så kan nån förklara för mig, varför det är så, att man alltid vill ha det man inte kan få?
//R,
När man var liten var det små saker som det handlade om, t.ex. att mamma sa att man inte fick röra spisen, visst 17 fick man en röst i huvudet som sa att man skulle röra den då liksom?
Sen när man blev lite äldre så var det kanske en hund man ville ha och när pappa sa att man inte kunde få en, ja då ville man ha en ennu mera.
Lite äldre endå så ville man prova på allt "farligt" som mamma och pappa och andra för den delen hade sagt att man absolut inte fick, t.ex. sprit, vara ute senare än man fick, prova att röka osv.
Ennu lite äldre så kanske det var en kille eller en tjej som man gillar lite och när man får reda på att den inte gillar än själv ja då blir man bara mer och mer kär för varje sekund som går.
Ännu lite vuxnare än så ja då kanske man vill ha ett jobb men när man blir nekad tjänsten, då finns det helt plötligt inget annat jobb som duger men vad vet jag? Dit har jag inte kommit än men en sak jag har förstått är att man på något konstigt sätt blir lockad av ordet inte, detdär inte åker in genom ena örat och bli behandlat i hjärna som att man får eller vill göra/ha saken ennu mera och kommer sedan ut genom andra örat som ett uppdrag som man bara måste göra eller nånting som man bara måste få.
Så kan nån förklara för mig, varför det är så, att man alltid vill ha det man inte kan få?
//R,
Kommentarer
Trackback
